Temat för årets dag är den pågående pandemins påverkan på arbetslivet och behovet av ett motståndskraftigt arbetsmiljöarbete för att möta nu aktuella och framtida kriser.
Christian Sundin, du är arbetsmiljöexpert på Forena. Hur reagerade du när pandemin var ett faktum, vilka tankar väcktes hos dig?
- Såklart, som för oss alla, en oro på många olika plan. När det kommer till arbetsmiljöarbetet så tänkte jag att det var viktigt att det snabbt vidtogs åtgärder för att riskbedöma arbetsmiljön och hitta åtgärder för att minska risken för ohälsa och sjukdom. Det var också viktigt att detta gjordes eller görs i samverkan mellan arbetstagarnas representanter för arbetsmiljön, arbetsmiljöombuden, och arbetsgivarna.
Vilka har varit de största utmaningarna under det gångna året, ur ett arbetsmiljöperspektiv, och är det något som hade kunnat göras annorlunda?
- Det är att det varit rekommendationer från myndigheter som inte alltid uppfattas eller tolkas på samma sätt. De uppfattas inte som bindande eller tvingande, utan arbetsgivarna har agerat olika i många delar. Detta kopplat till att man inte har tydliga rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan. Det ska dock sägas att det finns exempel på arbetsplatser som varit förebilder med att snabbt få igång en effektiv samverkan och snabbt få till långsiktiga lösningar för att minimera risker för smitta.
- I och med hotet från pandemin om smittrisker, så är det extra viktigt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar, alltså arbetar tillsammans för att uppmärksamma och se de risker som kan finnas i arbetsmiljön kopplat till smitta.
- Här finns en stor förbättringspotential för framtiden och kan vara en del av arbetet framåt lokalt, till exempel i arbetsmiljökommittéerna. Detta med tanke på att ett krav i lagstiftningen är att arbetsgivaren ska ha mål för arbetsmiljön och dessa mål ska sättas i samverkan.
Det är nu drygt ett år sedan pandemin bröt ut, och många av våra medlemmar har arbetat hemifrån helt eller delvis sedan dess. Hur påverkar det arbetsmiljön?
- Det är såklart en omställning. Vi kan se att det genererat flera positiva effekter på arbetsmiljön, men även en del negativa. Det går väl aldrig att få en helt perfekt arbetsmiljö för alla, det är därför Arbetsmiljölagen säger av att arbetsmiljön ska vara tillfredställande, eller en god arbetsmiljö. Pandemin med distansarbete och hemarbete påverkar ju arbetsmiljöfrågor både när det gäller vår fysiska arbetsmiljö och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Att ställa om till att arbeta på distans kan vara en utmaning både för arbetsgivare och arbetstagare. Nu när omställningen har skett, ser du några fördelar med hemarbete – eller distansarbete?
- Jag ser många fördelar, vi får mer tid för återhämtning, till exempel genom minskad tid för resande till och från arbetet, och kanske till och med arbetsresor, eller resor till och från externa möten. Det är lättare att få ihop det vi kallar livspusslet. Många har inte sin familj och släkt i samma stad eller långt borta, det kan skapa förutsättningar att arbeta på distans samtidigt som man får möjlighet att umgås lite med familjen, det genererar säkert positiva effekter.
- Har man behov av att arbeta ostört så kanske den möjligheten är större för en del hemma eller på distans än på arbetsplatsen, och arbetet blir effektivare. Det beror såklart på vilka förutsättningar man har hemma, eller på distans. Det finns många möjligheter med distansarbete som kan generera positiva effekter på arbetslivet, att nå sina mål, att verksamheten når sina mål, mer energi hos medarbetarna och således friskare arbetstagare.
- Det kan såklart finnas negativa aspekter också, som till exempel risk för mindre spontan kontakt med kollegor eller ergonomiska problem, men ergonomiska problem kan dock uppstå överallt, om man inte sitter rätt eller varierar. Men hittar man en bra struktur och arbetssätt för att bedöma och förebygga risker samt ett genomarbetat systematiskt arbetsmiljöarbete, så bör distansarbete vara ett fullt möjligt och bra alternativ till att alltid behöva vara på kontoret. Det skapar också mer variation i arbetslivet.
Vad tror du om framtiden – kommer vi att fortsätta arbeta hemifrån eller på andra platser även efter att pandemin lagt sig, eller kommer vi alla att gå tillbaka till våra arbetsplatser på kontoret?
- Det kommer säkert se olika ut, men diskussionen förs nog på alla arbetsplatser idag, särskilt inom tjänstemannasektorn. Vi ser i flera internationella och nationella undersökningar att 70-80 procent har en önskan om att få fortsätt arbeta på distans, i viss omfattning, för de flesta handlar det om 1-3 dagar i veckan. De flesta har en önskan om att också träffa kollegorna då och då. Endast 5 procent i dessa undersökningar vill arbeta på distans på heltid.
- I den bästa av världar ser man det som en möjlighet, där det som passar individen bäst är det som gäller. På så sätt kan man ju säga att arbetet verkligen anpassas till individens behov, vilket ju är en del av huvudkravet och syftet med arbetsmiljölagen. De som önskar arbeta hemifrån ett par dagar i veckan kan göra det, de som vill vara på kontoret alltid, kan vara det.
- Vi, som är en del av den svenska partsmodellen, behöver vara en aktiv aktör i dessa frågor framöver. I Sverige kommer arbetsgivarna och arbetstagarna överens om villkoren på svensk arbetsmarknad och här har vi en möjlighet att tillsammans skapa ytterligare incitament för en framgångsrik arbetsmarknad med bra villkor för arbetstagarna.
- Vi har under det senaste året verkligen fått lära oss massor, vi har tagit ett skutt framåt och haft möjlighet och varit tvungna att snabbt hitta nya lösningar för hur arbete ska bedrivas och tagit ett skutt framåt även digitalt. Förhoppningsvis tar vi med oss dessa lärdomar nu in i framtidens arbetsliv och skapar nya verktyg för att ytterligare finslipa det vi lärt oss av pandemin. Det är det som ändå är coolt med mänskligheten och samarbeten, anpassning och utveckling.