Stärk fackets roll i före­tagens håll­bar­hets­arbete

Lagstiftningen om företagens hållbarhetsredovisning är ett viktigt steg för att vi ska kunna följa upp företagens hållbarhetsarbete.

Anders Johansson

Men den svenska implementeringen av EU-direktivet kräver tre åtgärder för att bli framgångsrik, skriver Forenas förbundsordförande Anders Johansson i en debattartikel på Europaportalen.

Hållbarhet, och särskilt företagens sociala ansvar, har under en längre tid byggt på en grundmodell där hänsyn tas till olika intressen. Företagen själva har sett fördelarna med att samhället, allmänheten, kunderna och de anställda är viktiga aktörer i den gröna omställningen. Att ta tillvara olika intressen är en grundmodell som Forena stöttar och vill se fortsatt framåt. 

Därför är det mycket förvånande att den svenska regeringen inte lyfter fram de fackliga organisationerna och de anställdas perspektiv och kompetens i den nu föreslagna implementeringen av EU-direktivet om CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive).

Forena följer nu dagligen höjda röster från olika intressen, inte minst från företagen själva, som kräver och uppmuntrar att Sverige och den svenska regeringen fortsatt ska vara ledande i den gröna omställningen. Med det nu presenterade förslaget indikerar regeringen fortsatt sänkta ambitioner i såväl hållbarhetsarbetet som i arbetet med att stötta den sociala dimensionen och viljan att ta tillvara de anställdas intressen att bidra till omställningen. Detta har vi också framfört i ett remissvar till Justitiedepartementet.

Stärk det lokala håll­bar­hets­arbetet

Konkret saknar Forena en formulering där det är tydligt att den lokalt fackliga organisationen ska höras i fråga om de nya hållbarhetsreglerna, bland annat om de rörande arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Det som nu i stället föreslås är att bolagsstyrelsens fackliga representant (som har i uppdrag att verka för bolagets bästa enligt lagen om styrelserepresentation för de anställda) ska vara referens i hållbarhetsarbetet och rapporteringen, inte den lokala fackliga klubben. Detta trots att den svenska modellen primärt bygger på att den lokala fackklubben är de anställdas röst på våra arbetsplatser. Genom dessa förenklingar och fel avvägda vägval hindrar man i praktiken facken att bidra i hållbarhetsarbetet, något som inte är avsikten i direktivet.

Samtidigt välkomnar vi förslaget till ny lagstiftning. Direktivet ställer viktiga krav på att information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning finns tillgänglig för investerare. En förbättrad hållbarhetsrapportering underlättar för fler att fatta välgrundade beslut, och inte minst för att styra om kapital från fossilintensiv verksamhet till hållbara alternativ. Hållbara investeringar kommer vidare bli mer jämförbara, precisa och kvalitativa när EU:s miljötaxonomi knyts till CSRD.

Kom­petens­lyft för bättre resultat

De svenska försäkringsföretagen är gigantiska investerare med placeringstillgångar på omkring 7000 miljarder kronor. Branschen, och våra medlemmar, har därmed en central roll i omställningen mot hållbara alternativ i fråga om investeringar, kapital och risker.

Den omfattande hållbarhetslagstiftningen från EU som berör våra medlemmar förutsätter utöver en fungerande facklig dialog även kompetensutveckling och ny expertis. Bristen på kompetens kan påverka implementeringen av CSRD och finansiell hållbarhetsreglering negativt. Därför vill vi även se ett kompetenslyft för försäkringsanställda och andra inom hela finanssektorn. Utan särskilda investeringar i kompetens finns det risk att de omfattande hållbarhetsregelverken inte kan implementeras på ett sätt att de uppfyller sitt syfte. Branschen har ett ansvar, men måste understödjas av offentliga satsningar.

CSRD kommer att bidra till en mer harmoniserad och mer transparent hållbarhetsrapportering. Men arbetet och processerna behöver göras med olika intressen och i dialog. Att erhålla och diskutera hållbarhet på Sveriges arbetsplatser är en central facklig fråga. Detta behöver synas i den svenska lagtexten, både vad gäller medbestämmande och förutsättningar för kompetens.

Samman­fattnings­vis:

  • Förstärk förslaget i fråga om den sociala dimensionen i den svenska lagtexten
  • Avslå förslaget till ändringarna i paragraf 12 i årsredovisningslagen. Medbestämmande och dialog ska ske med lokal arbetstagarorganisation.
  • Satsa på ett kompetenslyft inom försäkring, såväl som inom bank och finans.

Läs originalartikeln

Forenas personuppgiftspolicy gäller inte när du klickar på länken eftersom du kommer till en extern webbplats.