SEMESTER MED FÖRBE­HÅLL

Semestern ska ge vila och återhämtning och så är det för de flesta, men tyvärr inte alla. Utebliven backup och ständig nåbarhet skapar stress.

Christian Sundin

 

Lata dagar i en solstol. Tid att äntligen snickra på altanen. Upptäcktsfärder i främmande storstäder. Alla har vi drömmar om semester.

Syftet är att vi ska få ett ordentligt avbrott från arbetslivets krav, att vi ska kunna återhämta oss. Branschkoll har frågat medlemmarna om semestern har avsedd effekt. Drygt 8 av 10 svarar att de kan vara helt bortkopplade under semestern, om de vill. Nästan hälften kommer också att dra nytta av det. Övriga kommer att i någon grad fortsätta ha jobbet med sig fastän det är semester.

Nästan 2 av 10 Forenamedlemmar svarar i enkäten att de förväntas att på något sätt vara tillgängliga: svara i jobbmobilen, svara på e-post eller rent av inställa sig på kontoret, om arbetsgivaren kallar.

Det finns alltså tre kategorier av svarande: de som tar semester från jobbet fullt ut, de som fortsätter att hålla viss koll för sin egen skull samt de som har en uttalad förväntan från arbetsgivaren att vara nåbara.

Forenas arbetsmiljöexpert Christian Sundin är bekymrad.

- Semester är semester och då ska man inte behöva vara tillgänglig. Det är väldigt viktigt för oss för att vi ska kunna vara produktiva resten av året. Hjärnan funkar ju så att den inte slappnar av helt och hållet om vi inte kan koppla bort jobbet. Det tar en vecka ungefär att varva ner och varje gång vi störs hamnar vi tillbaka på ruta ett.

I undersökningens frisvar framkommer olika varianter på temat ”ingen annan gör mitt jobb när jag är ledig så enda chansen att få en hanterlig höst efter sommarsemestern är att hålla koll på jobbmejlen”.

- Jag kan ju förstå det, men om man måste jobba under semestern för att det ska bli drägligt under hösten, då är det något som är fel. Det behöver man prata om och kanske lyfta med arbetsmiljöombud eller lokala fackliga ombud, säger Christian Sundin.

Enligt såväl semesterlagen som Forenas centrala kollektivavtal är huvudregeln att man ska ha minst fyra veckors sammanhängande semester under sommaren. Sex av tio svarar att de får minst fyra veckor. Men nästan fyra av tio svarar att de får nöja sig med tre eller färre sammanhängande veckor.

Orsaken tycks vara att en del arbetsgivare inte kan eller vill rekrytera tillräckligt många semestervikarier för att kunna släppa ordinarie personal. Och personalen kräver inte sin rätt eftersom den kollektivavtalade sommaren i försäkringsbranschen är en månad längre än i semesterlagen. Den börjar redan 15 maj och slutar inte förrän 15 september. Många vill ha ledigt från midsommar och framåt och ogärna efter mitten av augusti. Då väljer man hellre att dela upp semestern vid ”rätt” tid under sommaren än att få sammanhängande lång semester tidigt eller sent, visar undersökningens frisvar.

FAKTA: RESULTAT FRÅN UNDERSÖK­NINGEN SEMES­TER­STRESS 2022

  • Skickat till 14 000 medlemmar (samtliga yrkesverksamma Forena-medlemmar)
  • Antal svarande: 1820
  • Svarsfrekvens: 9 procent
  • Undersökningsperiod: 22 maj – 29 maj, 2022
  • Hela undersökningen är anonym