En ännu högre andel, sex av tio, är inte trygga i att Försäkringskassan och sjukförsäkringen kommer att fungera och ge en tillräcklig försörjning ifall de skulle bli sjuka.
Forenas intervjuundersökning visar att varannan yrkesverksam i Sverige inte tycker att dagens ersättningsnivå i sjukförsäkringen är tillräcklig för att de ska känna sig trygga. En ännu högre andel, sex av tio, är inte trygga i att Försäkringskassan och sjukförsäkringen kommer att fungera och ge en tillräcklig försörjning ifall de skulle bli sjuka. Denna upplevelse av otrygghet gör att hälften av de förvärvsaktiva är rädda för att bli sjuka i mer än fjorton dagar, en rädsla som främst grundas på att de inte ska kunna klara sig på ersättningen. Nästan var femte förvärvsaktiv bedömer att de inte skulle ha råd att bo kvar ifall de blir sjuka i minst sex månader. En något mindre andel, 12 procent av uppger att de under det senaste året undvikit att sjukskriva sig på grund av oro för att inte klara sin försörjning eller att Försäkringskassan inte beviljar deras ansökan. Det skulle kunna betyda att omkring 600 000 yrkesverksamma gick till jobbet det senaste året trots att de var sjuka. Det sker dessutom mitt under coronapandemin då schablonersättningen för karensavdraget gällde.
Ständiga förändringar och försämringar i sjukförsäkringen har på ett avgörande sätt påverkat de yrkesverksammas förtroende för Försäkringskassan. I vår intervjuundersökning uppger endast 42 procent att de hade mycket eller ganska stort förtroende för Försäkringskassan, medan hela 46 procent framhöll att de hade ganska litet eller mycket litet förtroende myndigheten. Lägst är förtroendet hos personer som är medlemmar i LO-förbund samt personer mellan 45–64 år. Och på den raka frågan ”Rent allmänt, litar du på Försäkringskassan var det endast 55 procent av de yrkesverksamma som svarade ja, medan 25 procent svarade nej och 19 procent svarande vet ej. Endast en tredjedel uppger att de tycker att försäkringskassan har ambitionen att hjälpa de försäkrade när de blir sjuka
- Den statliga sjukförsäkringens har försämrats kraftigt sedan början 1990-talet. Ersättningen varierar beroende på ålder, diagnos, sjukdomshistoria, eller om man är anställd eller arbetslös. Som lägst kan ersättningen bli 160 kronor per dag eller 4 800 kronor per månad. Och som högst 1 027 per dag eller 30 780 kronor per månad, vilket motsvarar 77 procent av inkomstförlusten vid sjukdom. Tillsammans med kollektivavtalade sjukförsäkringsförmåner kan bruttoersättningen som högst bli 86 procent. Är man sjuk i mer 180 dagar riskerar man dessutom bli av med både sjukpenningen och anställningen om Försäkringskassan anser att man har en arbetsförmåga som lämpar sig för ett normalt förekommande arbete, men inte tillräcklig normal för att klara sitt vanliga jobb. Skulle Försäkringskassan bevilja sjukpenning i mer än 365 dagar, inte nödvändigtvis under en sammanhängande period, sänks ersättningsnivån efter skatt till 66 procent av lönen. För löntagaren upplevs detta mer som ett lotteri än ett försäkringssystem som är likvärdigt, förutsägbart och rättssäkert. Därför är det inte förvånande att löntagarnas förtroende och tillit till sjukförsäkringen och till Försäkringskassan i synnerhet har nått bottennivåer, säger Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman i en kommentar.