Hej Christian Sundin, Forenas arbetsmiljöexpert. Forena gör varje år en semesterundersökning, varför då?
Jo, den gör vi dels för att få en bild av nuläget när det gäller våra medlemmars möjlighet till återhämtning, men också för att skaffa oss en bild av hur utvecklingen är och har varit över tid i försäkringsbranschen.
För Forena är det alltid viktigt att vara uppdaterade på villkor och förutsättningar för anställda i försäkringsbranschen. Villkoren på arbetsmarknaden kan förändras över tid och ett sätt att följa upp dessa är att årsvis göra undersökningar som ger oss värdefull statistik. Det är ju Forenas medlemmar som svarar på frågorna och svaren är av stor betydelse för oss, för att på bästa sätt kunna driva frågor som är angelägna och aktuella för våra medlemmar.
Vad visar årets semesterundersökning?
Den visar på att många försäkringsanställda har en hög arbetsbelastning och svårt att hinna prioritera i arbetsuppgifterna inför semestern. Det här påverkar känslan av att ha kontroll på arbetet. Att inte ha kontroll leder ofta till stress hos individen och kanske även i arbetsgruppen. Det leder också ofta till oro att inte kunna få den återhämtning man så väl behöver under sin semester.
Nästan hälften av de medlemmar som svarat på undersökningen känner en oro över att inte kunna koppla av tankarna på jobbet under semestern, varför kan det vara så?
Siffran är hög och den har dessutom ökat från 43 till 45 procent, jämfört med 2023 års underökning. Oron tyder på att många anställda, av erfarenhet, vet att återhämtningen kanske uteblir under semestern eftersom man inte kan koppla bort jobbet.
Vi människor hanterar stress olika och förändringar är högst individuellt. Det är viktigt att ta med det i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna, att alla inte behöver samma lösning för återhämtning. Det man vet med all säkerhet via forskning är att känslan av kontroll är en nyckelfaktor för att de flesta individer ska må bra och för att en inre stress inte ska byggas upp.
Att kunna lämna sina arbetsuppgifter helt eller lämna över dem på ett fullgott sätt till kollegor är viktigt. Det är också bra om man kan avsätta tid till detta i kalendern innan ledigheten.
Hur ser det ut med förväntningar på att vara tillgänglig och redo att rycka in även under sin semester?
Om man förväntas vara tillgänglig i någon form under sin semester så är man ju inte 100 % ledig. Det man istället har är ju någon slags arbetsjour. Otydlighet i organisationen är också en stressfaktor och som inte sällan kan leda till konflikter.
Vi ser också att upplevelsen bland våra medlemmar av krav på förväntad tillgänglighet har ökat över tid. Arbetsgivare och medarbetare behöver ha en dialog kring vad som skapar stress: till exempel om vad som kan underlätta i organiseringen av arbetet inför semestrarna, frågor som kompetens, arbetsuppgifter, ansvar, digital tillgänglighet och förväntansbild. Även förväntansbild mellan kollegor är viktigt.
Var kommer de här förväntningarna ifrån?
Forenas undersökning visar på att det är vanligare med dessa förväntningar från kollegor än från chefer. Detta kan bero på en oklar organisering av arbetsuppgifter där det är svårt för de medarbetare som är i tjänst att veta var de ska få stöd i sina arbetsuppgifter för att lösa dem. Dessutom: vem är man som kollega om man inte väljer att svara när en kollega behöver hjälp?
Att jobbarkompisar har förväntningar på kollegor som har semester är de facto arbetsgivarens ansvar också. Arbetsgivaren behöver kommunicera tydliga riktlinjer kring tillgänglighet, så väl till chefer som medarbetare. Detta skapar ett tryggt regelverk för alla och rätt förväntansbild.
Hur ser det ut med plingandet från jobbmobilen, stänger man av eller går man ändå in och kollar mejlen fastän man har semester?
Undersökningen genomfördes strax innan sommaren och 21 procent svarade att de kommer att kolla sin e-post någon gång i veckan – 8 procent så ofta som dagligen – även fast de är lediga och har semester.
Det finns naturligtvis anställda som inte upplever att det är några problem att läsa e-post och vara tillgänglig under semestern. Men det finns också en risk att det skapas en kultur av tillgänglighet och att både arbetsgivare och kollegor premierar de som är tillgängliga för att lösa arbetsuppgifter.
Idag kan vi bli kontaktade via mobil, mejl, Teams eller en uppsjö av andra digitala kanaler och grupper. Det kan vara svårt att stänga av det där och vi har som sagt olika förmågor att lyckas koppla bort eller stänga av när det behövs.
Enligt lag ska man ha en längre sammanhängande semester, hur ser det egentligen ut i försäkringsbranschen?
I årets semester-undersökning uppger nästan 45 procent att de har fyra veckor sammanhängande semester och 39 procent svarar att de har tre veckor eller färre sammanhängande semester.
Det man dock vet från forskningen som är det viktigaste av allt är inte nödvändigtvis längden på ledigheten, utan möjligheten att få vara just ledig och koppla bort arbetet.
En vecka av total ledighet där man helt kan koppla bort tankarna på arbetet är mer återhämtande för den stora majoriteten av människor, än fyra veckor av ”semiledighet” där det finns en upplevd eller faktisk förväntan på tillgänghet.
Vad kan det leda till om man som anställd inte får möjlighet till en sammanhängande semester?
Det kan leda till ohälsa hos individen. Risken för att man sämre klarar av stressiga perioder med hög arbetsbelastning under kommande arbetsår ökar, vilket kan leda till negativ påverkan på hälsan och i värsta fall sjukskrivning.
Semester är till för att man ska kunna återhämta sig och fylla på energidepåerna. En utvilad och positiv anställd kommer ju både chef och arbetsgivare att tjäna på i det långa loppet.