FAQ an­gående Trygg­­hets­­överens­­kommelsen

Trygghetsöverenskommelsen är ett samlingsbegrepp för den överenskommelse som förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter och som bland annat innebär förändringar i LAS men även ett nytt huvudavtal* mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv som primärt reglerar rätt till ekonomisk ersättning för omställning under och efter anställning. Trygghetsöverenskommelsen innebär även att det har införts ett statligt omställningsstudiestöd som kan sökas av alla oavsett om ens arbetsplats är ansluten till huvudavtalet* eller inte.

Det som är nytt och historiskt sett revolutionerande med Trygghetsöverenskommelsen är att den innebär ett nytt perspektiv på omställning jämfört med tidigare. Idag är omställning inriktad på den som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och att denne ska kunna ställa om och hitta ett nytt jobb. Framöver kommer omställning att ses som något som är möjligt att själv ta ansvar för redan innan uppsägningen har blivit ett faktum genom att det införts möjligheter att studera med så kallat omställningsstudiestöd. Omställningsstudiestödet består av två delar. Tanken är att en ska kunna behålla 80 % av sin lön upp till ett takbelopp under tiden en studerar.

En omställningsorganisation är specialiserad på att hjälpa personer att komma i arbete eller att komma vidare från ett arbete till ett annat. En omställningsorganisation är den organisation dit den som har blivit uppsagd t.ex. på grund av arbetsbrist kan vända sig för hjälp i form av vägledning, utbildning, ekonomisk ersättning med mera.

Som en del av trygghetsöverenskommelsen har det införts ett statligt omställningsstudiestöd som kan utges till den som uppfyller kvalificeringsreglerna och som vill studera en utbildning som anses stärka ens plats på arbetsmarknaden. Det statliga omställningsstudiestödet kan utges under maximalt 44 veckor för heltidsstudier och längre tid för deltidsstudier. Omställningsstudiestödet utbetalas från CSN och innebär att den studerande erhåller 80 % av sin lön upp till ett tak på ca 21 300 kronor under studietiden.

Omställningsstudiestödet kan sökas av den som är mellan 27 och 62 år gammal och som vill studera för att stärka sin plats på arbetsmarknaden. Den som söker omställningsstudiestöd behöver även uppfylla kvalificeringsreglerna om krav på etablering och aktualitet på arbetsmarknaden. Kravet på etablering innebär att en måste ha arbetat minst 8 år av de senaste 14 åren. Kravet på aktualitet innebär att en måste ha arbetat minst 12 månader av de senaste 24 månaderna.

Ja, det statliga omställningsstudiestödet kan sökas av den som är mellan 27–62 år.

Ja, om en studerar med omställningsstudiestöd under anställning ansöker en om ledighet med stöd av studieledighetslagen och behåller sin anställning under studietiden.

Ja, till viss del. Kvalificeringsreglerna består av två olika regler där den ena tar sikte på att en ska vara etablerad på arbetsmarknaden och den andra på att en ska vara aktuell på arbetsmarknaden.

När det gäller etableringskravet, dvs att du måste ha arbetat minst 8 år av de senaste 14 åren, får 24 månader av föräldraledighet jämställas med förvärvsarbete.

När det gäller aktualitetskravet ska du minst ha arbetat minst 12 månader av de senaste 24 månaderna. Om du haft föräldrapenning under en månad, så räknas den månaden bort. Exempel från CSN:s hemsida: Om du har haft föräldrapenning i 6 månader, så tittar CSN på om du har arbetat minst 12 månader under de senaste 30 månaderna.

Omställningsstudiestödet kan användas för studier under maximalt 44 veckor heltid. Om du vill studera på lägre studietakt än heltid kan veckorna räcka till att studera under en längre period.

Ja, dels finns krav på att ha uppnått visst studieresultat om du inom de senaste tio åren studerat med studiemedel hos CSN, dels finns krav på att ha uppnått visst studieresultat om du tidigare studerat med omställningsstudiestöd och söker omställningsstudiestöd på nytt.

Ja, en söker tjänstledigt med stöd av studieledighetslagen.

Vi håller med om att formuleringen är svårtolkad och kan konstatera att det kommer behöva utvecklas en praxis (allmänt förhållningssätt) på området. Vi kan också konstatera att arbetsmarknadens behov, alltså vilken typ av arbetskraft det råder brist på, troligen kan komma att spela roll.

Nej, det statliga omställningsstudiestödet kan sökas av alla. Det avgörande är om en uppfyller kvalificeringsreglerna om krav på etablering respektive aktualitet på arbetsmarknaden. För att en ska kunna söka det kompletterande studiestödet krävs det att branschen är ansluten till huvudavtalet*.

Parterna i försäkringsbranschen, Forena för arbetstagarna och Fremia och FAO för arbetsgivarna, har sedan länge enats om en egen omställningslösning som är unik på svensk arbetsmarknad. Det som är unikt med branschens lösning är att det är arbetsgivaren, och inte en omställningsorganisation, som ansvarar för den anställdes omställning om hen blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Diskussioner pågår om hur ett eventuellt byte av omställningslösning ska hanteras. Klart är dock att såväl Forena som Fremia och FAO är positivt inställda till huvudavtalet* och de nya perspektiv på omställning som det innebär.

Ja, huvudavtalet* gäller oavsett om en är fackligt ansluten eller inte.

Det statliga omställningsstudiestödet finansieras av skattemedel och utbetalas via CSN. Det kompletterande studiestödet finansieras av de avgifter som arbetsgivarna betalar till en omställningsorganisation. Obs! Kompletterande studiestöd förutsätter att den arbetsgivare varifrån en har blivit uppsagd alternativt arbetsgivaren varifrån en söker tjänstledigt för studier ifrån är ansluten till huvudavtalet*.

Det statliga omställningsstudiestödet är skattepliktigt. Desamma gäller för det kompletterande studiestödet som kan utges från en omställningsorganisation.

Den ersättning som förhandlats fram i huvudavtalet* kommer förmodligen att vara taket för vilken nivå som är möjlig att förhandla om i ett branschavtal. Självklart är det dock inget som säger att det inte skulle vara möjligt.

Frågan ställdes i samband med att reglerna om omställning förklarades. Reglerna om omställning tar främst sikte på den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Det nya huvudavtalet* mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv ger dock även den som blir uppsagd på grund av sjukdom ett förstärkt skydd i form av omställning. Obs! Förstärkt skydd vid sjukdom förutsätter att den arbetsgivare varifrån en har blivit uppsagd måste vara ansluten till huvudavtalet*.

Lagen är i grund och botten en skyddslagstiftning för alla arbetstagare oavsett om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen eller inte. Lagen skyddar arbetstagaren från att bli godtyckligt uppsagd av arbetsgivaren.  

En handlingsplan med ett sådant innehåll skulle kunna utgöra en så kallad ”LAS-varning” om det framgår av handlingsplanen att arbetsgivaren vill att arbetstagaren korrigerar ett visst beteende för att inte riskera sin anställning. Det krävs dock att beteendet faktiskt utgör ett potentiellt brott mot anställningsavtalet för att arbetsgivaren med fog ska kunna kräva att arbetstagaren förändrar sitt beteende.

Eftersom regelförändringen ska tillämpas först från och med 1 oktober bör också minst ett erbjudande ha lämnats efter den 1 oktober för att arbetsgivaren ska anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.

Ja, till viss del. Den som får en särskild visstidsanställning efter 1 oktober 2022 får tillgodoräkna sig anställningstid i allmän visstidsanställning från och med 1 mars 2022 vid bedömningen av när anställningen övergår till en tillsvidareanställning.

Obs! I enlighet med Forenas kollektivavtal med FAO kommer allmän visstidsanställning fortsatt att vara en tillåten anställningsform.

I enlighet med Forenas kollektivavtal med Fremia kommer allmän visstidsanställning ersättas av särskild visstidsanställning från och med 1 oktober.

Förhoppningsvis blir så inte fallet med tanke på att även reglerna om inhyrda arbetstagare stramats åt på så sätt att en inhyrd arbetstagare, en konsult, ska erbjudas en tillsvidareanställning efter 2 års placering på samma företag.

Ja, om arbetstagaren vinner tvisten om ogiltigförklaring blir arbetstagaren återbetalningsskyldig för den a-kassa som utbetalats under tvistetiden. I stället har arbetstagaren rätt till lön under motsvarande tid. Desamma bör gälla för eventuell inkomstförsäkring som utbetalts under samma tid som a-kassa betalts ut eftersom inkomstförsäkringen förutsätter rätt till a-kassa. Det ska tilläggas att det är osäkert hur reglerna kring inkomstförsäkringen kommer fungera, eftersom det är beroende av försäkringsvillkoren.  

Ja, förutsatt att det bara finns en turordningskrets och att denna utgörs av dessa fem arbetstagare. Huvudregeln är dock att en turordningskrets per driftsenhet ska upprättas. Vanligtvis finns det flera arbetsgrupper vid en och samma driftsenhet och då utgör dessa tillsammans en turordningskrets

Ja, undantagsregeln gäller per arbetsgivare och för att fastställa vem som är arbetsgivare är det oftast enklast att titta på organisationsnumret. De arbetstagare som arbetsgivaren vill undanta blir undantagna innan turordningsreglerna tillämpas och riskerar därmed inte att sägas upp.

Hyvling innebär att en erbjuds samma tjänst men med lägre sysselsättningsgrad. Lägre sysselsättningsgrad innebär som utgångspunkt att lönen minskar proportionerligt med hur mycket ens arbetstid minskar.

I januari 2019 kom fyra riksdagspartier överens om ett antal punkter för innehållet i svensk politik, det så kallade Januariavtalet. En av dessa punkter var att arbetsrätten skulle moderniseras. Till följd av detta tillsatte regeringen en utredare, vars uppdrag blev att ta fram ett förslag på hur detta skulle kunna förverkligas. Utredningen, även kallad Toijerutredningen, blev klar i början av 2020 och innehöll förslag på en reformerad arbetsrätt. Ur facklig synpunkt framstod förändringarna i mångt och mycket som försämringar av anställningsskyddet.

Den svenska modellen bygger på att arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer (parterna) kommer överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. På så vis minimerar den svenska modellen det politiskt inflytande över arbetsmarknaden. Mot bakgrund av detta gavs parterna möjlighet att upprätthålla den svenska modellen. Partierna bakom Januariavtalet var därför villiga att avvakta med att gå vidare med ett förverkligande av Toijerutredningen, om arbetsmarknadens parter skulle kunna komma överens om ett alternativt sätt att modernisera arbetsrätten.

Förhandlingar mellan parterna LO, PTK och Svenskt Näringsliv initierades för att komma överens om ett alternativ till Toijerutredningen. Förhandlingar resulterade i det som har kommit att kallas Trygghetsöverenskommelsen. Till skillnad från Toijerutredningen innehåller Trygghetsöverenskommelsen inte bara förändringar av lagen om anställningsskydd utan även ett historiskt omställningspaket som tar sikte på individens möjligheter att ställa om både under och efter anställning.

Trygghetsöverenskommelsen innehåller förändringar i lagen om anställningsskydd, ett nytt statligt omställningsstudiestöd, ett grundläggande kompetens- och omställningsstudiestöd samt ett huvudavtal mellan parterna Svenskt Näringsliv, PTK och LO. huvudavtalet* är ett kollektivavtal som innehåller kompletterande regler för omställning under och efter anställning och som innebär ekonomisk utfyllnad i vissa situationer.

Förändringarna träder i kraft den 1 oktober 2022.

*Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd