Förmåner och tillägg

Vad gäller vid övertid, vad är rörlig lön och vad menas med måltidsförmån? Här hittar du svaren.

Plånbok

Rörlig lön

Allt fler anställda i branschen har någon form av rörlig lön, utöver den fasta ersättningen.

Provisionslön, resultatlön, ackordslön och bonuslön är exempel på olika typer av rörlig lön. Gemensamt för dem är att ersättningen du får beror på hur bra det gått för dig, din grupp och/eller för företaget som helhet. Det betyder att du som anställd inte vet i förväg hur mycket ersättning du kan räkna med.

Tanken med rörliga löner är att du som anställd ska motiveras av att kunna påverka vad du får ut i lön och därmed satsa på att göra ett bra jobb. Många som har rörlig lön upplever det precis så. Andra tycker att situationen blir alltför pressad och att ovissheten kring vad man får ut i lön varje månad inte fungerar i vardagslivet.

Vad man tycker om att jobba med rörlig lön kan bero på personlighet, men det beror också på hur arbetsplatsen fungerar och vilka förutsättningarna är. Därför är det av största vikt att du, som blir erbjuden ett jobb med rörliga lönedelar, förstår villkoren och känner dig övertygad om att de är rimliga.

Viktiga förutsättningar för dig som har rörlig lön

  • Du ska kunna påverka ditt arbetsresultat.
  • Resultatmålen ska helst sättas i dialog mellan dig och din chef.
  • Du ska ha resultatmål som är rimliga, begripliga och lätta att mäta.
  • Din grundlön ska inte ligga under lägstalönen i branschen. Du ska inte vara beroende av vilken ersättning du får ut av din rörliga lön månad för månad. Den rörliga lönedelen ska vara grädde på moset.
  • Storleken på din rörliga lön ska rimligen diskuteras mellan dig och din chef med jämna mellanrum, men under lönedialogen är det din fasta lön du ska förhandla om. Det gäller att hålla isär det som du är garanterad och det som kanske faller ut om allt går som det ska.
  • Både din fasta lön och en beräkning av din rörliga lön ska ligga till grund för arbetsgivarens rapporter och avsättningar till  din pension, sjukförsäkring med mer.

Rörlig lön i avtal

I Forenas kollektivavtal finns regler för rörlig lön. Där står bland annat hur din arbetsgivare ska gör avsättningar för sjuk- och pensionspremier baserade både på den fasta och den rörliga lönen. Där står också att en överenskommelse om rörliga lönedelar aldrig får omfatta mer än 25 procent av hela inkomsten.

På de flesta arbetsplatser i branschen finns också lokala avtal med skrivningar om rörlig lön. 
Kontakta ditt lokala fack om du inte vet vad som gäller hos er. Saknas det lokalt fack på din arbetsplats är du alltid välkommen att kontakta Forenas rådgivning.

Var vaksam om företaget du jobbar hos saknar kollektivavtal. Det är inte ovanligt med oseriösa arbetsgivare som föreslår att hela lönen ska baseras på din prestation. Ett sådant förslag har med all sannolikhet flera baksidor och det bör du tacka nej till.

Om du har en av arbetsgivaren ensidigt utbetald bonus ska minst tio procent av den sättas av till din tjänstepension, enligt Forenas kollektivavtal.

Olika typer av rörlig ersättning

Det finns flera olika former av rörliga löner. Ibland kallas rörlig lön slarvigt för bonuslön, men det är en felaktig benämning. De flesta Forena-medlemmar med rörlig lön har det som kallas provisionslön. Två andra former av rörlig ersättning är resultatlön och bonus.

Provisionslön betyder att månadslönen består av en fast lönedel och en rörlig lönedel. Den rörliga lönedelen, provisionen, är vanligen en procentuell ersättning baserad på din prestation, till exempel försäljning. Modeller med enbart provision förekommer, men de är ovanliga och är inget som Forena ställer sig bakom.

Resultatlön bygger på principen att ett förutbestämt mål ska uppnås för att resultatlönen ska betalas ut. Målet är vanligen satt av företagsledningen och utifrån företagets, eller en viss enhets, budget. Målet sätts sällan på individnivå, utan gäller alla på företaget eller en viss enhet.

Bonus är en belöning i form av tillägg på lönen, som beräknas som en andel av företagets vinst. Bonus är för det mesta ett ensidigt erbjudande av företaget, men kan ibland vara en överenskommelse mellan anställd i högre befattningar och arbetsgivaren. Villkoren regleras vanligen i individuella anställningsavtal.

OB-tillägg

Om delar av din ordinarie arbetstid ligger tidigt på morgonen eller sent på kvällen har du enligt Forenas kollektivavtal rätt till OB-tillägg.

Före klockan 07.30 och efter klockan 17.00 räknas som obekväm arbetstid. Du har också rätt till OB-tillägg om du arbetar efter klockan 15.00 dagen före röd dag.

Blir du beordrad att jobba över en kväll får du inte OB-tillägg, utan övertidsersättning. Övertidsersättningen är högre än OB-tillägget.

OB-tillägget per timme är 30 procent av din timlön, mellan klockan 17.00 och 20.00. Ersättning för arbete därutöver regleras i lokala avtal. Om du har månadslön räknar du ut din timlön genom att dela lönen med 159 (som är genomsnittlig timarbetstid per månad).

OB-tillägget finns reglerat i kollektivavtal. Arbetar du på en arbetsplats utan avtal måste du själv förhandla om extra betalt om du till exempel jobbar tidiga mornar eller sena kvällar.

Res­tids­ersättning

Vid en beordrad tjänsteresa har du rätt till ersättning för den tid det tar att resa till och från den ort där jobbet ska utföras.

Detta gäller om restiden ligger utanför din ordinarie arbetstid. Det kallas restidsersättning och finns inskrivet i Forenas kollektivavtal.

Arbetsgivaren ska ersätta dig för kostnader som du har med anledning av resan. Det kan till exempel handla om utlägg som har gjorts för exempelvis biljetter eller hotell. De flesta företag har någon form av resereglemente som talar om hur och vilka kostnader du har rätt till ersättning för när du reser i tjänsten.

För ökade levnadskostnader i samband med tjänsteresa får du ofta traktamente. Traktamentet ska täcka utgifter för måltidskostnader och diverse småutgifter. Storleken på traktamenten fastställs av Skatteverket och är skattefria. Får du högre traktamenten än det Skatteverket fastställt blir du beskattad. På Skatteverkets webbplats kan du läsa om traktamenten och om skattefri bilersättning för dig som använder egen bil i tjänsten.

Över­tids­ersättning

Du jobbar övertid om du arbetar fler timmar än din ordinarie arbetstid.

För att du ska ha rätt till ersättning ska övertiden vara beordrad av din chef alternativt godkännas i efterhand. Du har inte rätt till ersättning om du har flextid och väljer att jobba extra länge vissa dagar för att kunna arbeta mindre andra dagar.

Ersättningen för övertid kan antingen vara i pengar eller tid. Har du jobbat övertid någon gång mellan klockan 06.00 och 20.00 en helgfri vardag ska ersättningen vara 150 procent av din timlön. Övertid under andra tider ska ersättas med 200 procent av timlönen. Vill du hellre ta ut övertiden i kompensationsledighet, räknas tiden på motsvarande sätt. Din arbetsgivare måste i så fall godkänna det.

Har du en deltidstjänst och jobbar utöver din ordinarie arbetstid får du vanlig timlön för tiden upp till 100 procents arbetstid. Det kallas för mertid. Därefter är det övertidsersättning som gäller.

Avtala bort övertidsersättning

Det finns anställda som inte har rätt till övertidsersättning, till exempel beresningsskyldiga. Lokala avtal eller anställningsavtal kan ibland ha skrivningar om ersättning även för beresningsskyldiga. Prata med ditt lokala fack om du är osäker på hur det fungerar på din arbetsplats.

Det är inte ovanligt i dag att avtala bort övertidsersättningen. Blir en sådan diskussion aktuell mellan dig och din chef är det viktigt att du ser till att få kompensation. Du har rätt till fem extra semesterdagar och något mer. I första hand brukar "något mer" handla om högre lön. Det finns ingen garanti för att du får tillbaka din rätt till övertidsersättning om du skulle ångra dig. Tänk också på att den ersättning du erbjuds måste kännas okej även om du längre fram skulle jobba mer övertid än vad du gör i dag. Har du avtalat bort din övertidsersättning får du ingen kompensation de gånger du jobbar över.

Det finns ingen lag som reglerar din rätt till ersättning om du arbetar över. Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen får du troligen inte ersättning om du jobbar mer än din ordinarie arbetstid.

 

Mål­tids­förmån

I Forenas avtal står att du har rätt till subventionerad lunch.

På en del arbetsplatser får man rikskuponger, på andra äter man billigt i personalmatsalen.

Den lokala klubben kan komma överens med arbetsgivaren om att ersätta måltidsförmånen med lön.