Ledighet

Utöver semester finns det andra typer av ledighet, som till exempel tjänstledig eller ledighet av familjeskäl.

Parasoll och handduk

KOMP­­LE­DIGHET

Du kan komma överens med arbetsgivaren om att övertidsarbete ska ersättas med kompledigt.

Hur mycket kompensationsledighet du har rätt till räknas fram på samma sätt som övertidsersättning. Jobbar du över mellan klockan 06.00 och 20.00 en helgfri vardag ska ersättningen för varje övertidstimme vara 1,5 timme. Övertid under andra tider ska ersättas med två timmar för varje övertidstimme.

Du måste komma överens med din arbetsgivare om när du ska ta ut ledigheten.

Kompledigt kan du förstås bara få om du har rätt till övertidsersättning. Har du avtalat bort övertidsersättningen har du inte rätt att bli kompenserad, varken genom tid eller pengar, om du jobbar mer än din ordinarie arbetstid.

Har du beredskapstjänstgöring och får din dygns- eller veckovila avbruten, ska du kompenseras för det genom ledighet.

Ersättningen för arbetad övertid kan antingen vara i pengar eller som tid. Har du jobbat övertid någon gång mellan klockan 06.00 och 20.00 en helgfri vardag ska ersättningen vara 150 procent av din timlön. Övertid under andra tider ska ersättas med 200 procent av timlönen. Vill du hellre ta ut övertiden i ledighet, räknas tiden på motsvarande sätt. Din arbetsgivare måste i så fall godkänna det.

TJÄNST­­­LE­DIGHET

Det finns olika former av tjänstledighet.

Vill du studera eller starta eget företag, behöver du inte säga upp dig från jobbet. Lagen ger dig i båda fallen rätt till tjänstledighet. Föräldraledighet är också en form av tjänstledighet, som du har laglig rätt till.

Däremot har du ingen laglig rätt till tjänstledighet för att prova på ett annat arbete. Det är upp till arbetsgivaren att ge dig tjänstledigt för det.

Du har rätt att vara tjänstledig för studier, tack vare studieledighetslagen. En förutsättning för att du ska få tjänstledigt, är att du varit anställd hos din arbetsgivare i minst sex månader i följd, eller i sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Forenas personuppgiftspolicy gäller inte när du klickar på länken ovan eftersom du kommer till en extern webbplats.

Studierna behöver inte ha någon anknytning till ditt arbete. Däremot får du inte ledigt för självstudier, utan du måste kunna visa upp en studieplan, antagningsbevis eller liknande.

Ansök om ledighet i god tid. Arbetsgivaren kan inte neka dig ledigt för studier, men har rätt att skjuta upp starten för din studieledighet i max sex månader (på arbetsplatser utan kollektivavtal kan arbetsgivaren skjuta på ledigheten längre tid än så). Blir du antagen till en kurs som startar under höstterminen, har arbetsgivaren alltså rätt att säga att du får vänta till vårterminen. Därför är det klokt att ansöka om ledighet ett halvår innan du tänker börja studera. Skriv i din ledighetsansökan att villkoret för ledigheten är att du kommer in på utbildningen, och att du i annat fall vill fortsätta arbeta.

Du avgör själv hur mycket ledighet du behöver för dina studier - heltid eller deltid (några timmar per dag eller vissa dagar i veckan).  Vill du vara studieledig på deltid, kan det vara skäl för arbetsgivaren att omplacera dig under själva studieledigheten, om det är svårt att sysselsätta dig på deltid på din ordinarie tjänst.
Du har rätt att vara tjänstledig så länge dina studier pågår. Du kan ansöka om ledigt för hela perioden på en gång, eller en termin i taget om du vill arbeta på loven.

Studieledighet är inte semestergrundande.

Du har inte rätt att arbeta hos någon annan arbetsgivare under din studieledighet. Det gäller även loven, om du och din arbetsgivare inte kommit överens om något annat.

Vill du avbryta studierna och gå tillbaka till ditt arbete, behöver du tala om det för din arbetsgivare 14 dagar i förväg. Har du varit studieledig i mer än ett år, behöver du varsla arbetsgivaren en månad i förväg.

När du kommer tillbaka till jobbet, har du rätt att få likvärdiga arbetsuppgifter och anställningsvillkor, som om du inte hade varit ledig. Arbetsgivaren har inte rätt att omplacera dig eller säga upp dig, för att du varit tjänstledig.

Föräldraledighet är en form av tjänstledighet, som du har rätt till genom föräldraledighetslagen.

Forenas personuppgiftspolicy gäller inte när du klickar på länken eftersom du kommer till en extern webbplats.

Tjänstledighet för eget företagande kan du ha rätt till i högst sex månader. Du får inte ta en annan anställning under ledigheten, utan bara starta eget företag. Det företag du startar får inte bedriva konkurrerande verksamhet.

För att få tjänstledigt ska du ha arbetat hos din arbetsgivare i minst sex månader i följd, eller i sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Tre månader i förväg måste du anmäla att du vill ha tjänstledigt. Då ska du också tala om hur länge du vill ha ledigt.

Du har inte rätt att vara ledig på deltid, utan bara på heltid. Under tjänstledighet får du ingen lön från din arbetsgivare, och ledigheten är inte semestergrundande.

Vill du avbryta ledigheten i förtid, måste du meddela din arbetsgivare detta. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på din återgång till arbetet i en månad.

Du har rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag om du har ett offentligt uppdrag i riksdag, landsting eller kommun. Allmänna partimöten och inläsning av handlingar ger dig inte rätt till tjänstledighet.

Du som är hemvärnsman eller avtalspersonal (lottor, signalister, fordonsförare m.m.) inom nationella skyddsstyrkorna har rätt till tjänstledighet från annat arbete för att tjänstgöra i Försvarsmakten.

Den som är kallad att vittna i domstol är skyldig att infinna sig om det inte finns giltiga skäl att utebli, exempelvis sjukdom. Arbete eller semester är inte giltiga skäl. Samtidigt finns ingen reglering i lag eller kollektivavtal som ger rätt att vara ledig från arbetet utan arbetsgivarens tillåtelse, ett dilemma. Forenas råd är att du förklarar omständigheterna för chefen i god tid. Sannolikt får du ledigt då vittnandet är ett samhällsintresse. Om inte, kan du kanske använda en av de arbetsfria dagarna.

LEDIGHET AV FAMIL­JE­­SKÄL

Rätten till ledighet vid nära anhörigs sjukdom, dödsfall eller begravning, regleras inte i Forenas kollektivavtal.

Det är i stället varje enskild arbetsgivare i försäkringsbranschen som bestämmer vad som gäller på den arbetsplatsen. Ofta finns lokala avtal mellan klubben och arbetsgivaren som reglerar sådan ledighet. En del sådana avtal kan ge dig rätt till tjänstledighet med bibehållen lön då en nära anhörig är svårt sjuk eller har avlidit. Hör med dina lokala Forena-företrädare eller din arbetsgivare vad som gäller på din arbetsplats! Hur lång tjänstledigheten kan bli beror på dina behov av exempel restid samt vad du och chefen kommer överens om.

En del lokala avtal kan också ge dig rätt att vara tjänstledig med lön för att gå till läkare eller tandläkare.

Rätten att vara ledig för att flytta kan också regleras i ett lokalt avtal. Kolla med dina lokala Forena-företrädare vad som gäller på din arbetsplats.

Lagen ger dig viss rätt att vara ledig vid anhörigs sjukdom eller dödsfall. Vilka bestämmelser och vilken ersättning som betalas ut kan Försäkringskassan svara på.

Arbets­fria dagar

Förutom 25 dagars semester varje år har du som är anställd i försäkringsbranschen ytterligare åtta arbetsfria dagar per år.

Fem av dem ligger i anslutning till storhelger: trettondagsafton, dagen efter Kristi himmelfärdsdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Du har dessutom ytterligare tre arbetsfria dagar per år, som du kan ta ut när du själv önskar, efter att ha pratat med din arbetsgivare.

De åtta extra lediga dagarna har du tack vare Forenas kollektivavtal.

KOMPEN­SA­TION FÖR 6 JUNI

"Alla andra får kompensation när 6 juni infaller på en helg. Varför får inte vi det?" Det här är en av de allra vanligaste frågorna till Forenas rådgivare de år 6 juni infaller en lördag eller söndag. Svaret är att vi redan är kompenserade.

I försäkringsbranschen var tidigare skärtorsdag, valborgsmässoafton och dagen före alla helgons dag arbetsfria. Av dessa tre dagar är valborgsmässoafton en rörlig dag, medan de andra två återkommer på samma veckodag varje år.

2006 togs dessa tre dagar bort som lediga dagar. I stället får alla anställda tre valfria arbetsfria dagar per år.

Eftersom skärtorsdag och dagen före alla helgons dag alltid infaller på samma veckodag, var det från arbetsgivarens sida inga problem att byta dessa två dagar mot två arbetsfria dagar. Men att byta bort valborgsmässoafton ­ som ju kan infalla på en helg ­ mot en ledig dag varje år, blev med arbetsgivarens ögon en överkompensation. Samtidigt hävdade Forena att de anställda underkompenserades, då annandag pingst (alltid en måndag) som ledig dag byttes mot 6 juni (rörlig dag).

Men att byta valborg (rörlig dag) mot valfri arbetsdag, och annandag pingst (fast dag) mot 6 juni (rörlig dag) blir faktiskt i längden -­ 28 år närmare bestämt!­ - neutralt.

I det "gamla systemet" med ledig valborgsmässoafton, inföll den dagen 20 av 28 år på en arbetsdag, medan annandag pingst under alla 28 åren alltid inföll på en måndag = 20 + 28 lediga dagar. I det "nya systemet" har annandag pingst ersatts av nationaldagen, och den infaller 20 av 28 år på en arbetsdag. Samtidigt ger Forenas kollektivavtal (istället för valborg) varje år en arbetsfri dag att själva disponera över = 20 + 28 lediga dagar.