SVÅRARE FÅ ÖNSKAD SEMESTER I SOMMAR

Sommaren är här. Men hur ser förutsättningarna ut för en skön semester i rådande läge?

 

I år, i skuggan av coronapandemin, kan det uppstå problem kring semestern. Svenska arbetstagare har rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester på sommaren. I semesterlagen är det juni, juli och augusti som räknas som sommar. Men i försäkringsbranschen har kollektivavtalen utökat sommaren till perioden 15 maj till 15 september.

Branschens arbetsgivare har alltså ytterligare en månad att spela med för att tillgodose semesterrätten. Det är alltid ett pusslande att möta allas önskemål, att ta hänsyn till föräldralediga samt att säkra bemanningen i de delar av verksamheten som måste rulla på även under den varmaste årstiden.

I år, med tanke på coronapandemins följder, har det pusslet varit svårare att lägga än på länge, säger Kajsa Dahlerus som är Forenas förhandlingschef.

- Branschen klarar sig relativt bra, men många medarbetare har distansarbetat länge nu och då har vi fått signaler att arbetsgivarna har haft problem att lära upp sommarvikarier. Om det finns för få vikarier kan det bli så att vissa medarbetare får finna sig i att få andra veckor än de önskade. Arbetsgivaren förväntas beakta önskemål, men har ändå ytterst den slutgiltiga bestämmanderätten.

- Det har varit problem att vid hög sjukfrånvaro kunna lova sommarsemester, men det verkar som att de flesta företag klarar av det, säger Kajsa Dahlerus.

En annan sida av myntet är att reslystna kan tycka att semester just detta år, pandemins 2020, är mindre värd på grund av alla restriktioner och stängda gränser. Det kommer frågor till Forenas rådgivning om rätten att skjuta på semester, kanske till ett annat år.

- Det finns inga rättigheter att skjuta upp semestern på grund av pandemin, men man kan absolut ta upp det till diskussion, säger Kajsa Dahlerus.

Både lag och avtal begränsar antalet semesterdagar man får spara till ett senare år. Huvuddelen av semestern ska tas ut samma år som den tjänas in. Men även den som skjuter på uttaget till senare på året, behöver tänka till enligt Kajsa Dahlerus. Hon ger rådet att arbetstagaren bör lägga en plan tillsammans med arbetsgivaren.

- Låt säga att du bestämmer att resa tre veckor i oktober. Då kan båda parter planera för det i verksamheten. Att bara skjuta på semestern utan en plan är mindre klokt. Då kan det senare visa sig att det är svårt att förlägga den lediga tiden, säger hon. Eftersom detta är ovissa tider påminner dessutom förhandlingschefen om en sak som många arbetstagare är omedvetna om: arbetsgivaren kan beordra anställda att avbryta sin semester.

- Då måste man faktiskt åka in och jobba. Men arbetsgivare måste ha synnerliga skäl i det enskilda fallet, säger Kajsa Dahlerus.

Forenas råd är alltså att man avbryter semestern om chefen beordrar det. Annars skulle man kunna anklagas för arbetsvägran. Men medarbetaren bör alltid säkerställa att det faktiskt är fråga om just ett beordrande och inte något som senare skulle kunna beskrivas som ett erbjudande byggt på frivillighet. Det kan vara klokt att begära att få ett besked där chefen är tydlig med att det är fråga om ett beordrande.

Om det efteråt skulle visa sig att det var fel att dra in semesterledigheten, kan arbetstagaren komma att ha rätt till ersättning och ytterst skadestånd.

För dig som är medlem har vi sammanställt en FAQ om vad som gäller