Hoppa till huvudinnehållet

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef

Publicerad

OM STATEN följde lagstiftningen skulle arbetsgivaravgifterna kunna sänkas

Sjukförsäkringen har under det senaste decenniet gått med betydande underskott på mellan 9 till 24 miljarder kronor per år.

Orsaken till underskotten är att staten inte anpassar sjukförsäkringsavgiften till försäkringens kostnader. Ett agerande som sker i strid med socialavgiftslagen och lagen om fördelning av socialavgifter.

Intentionen i dessa lagar är att sjukförsäkringsavgiften ska finansiera kostnaderna för försäkringsersättningarna. Detta gäller även övriga socialavgifter förutom ålderspensionsavgiften där avgiftsuttaget som gäller inkomstdelar som överstiger intjänandetaket för allmän pension ”ska föras till staten". Arbetsgivaravgifterna ger emellertid mer än tillräckligt med inkomster för staten för att täcka underskottet i sjukförsäkringen. Sedan 2012 har socialförsäkringarna årligen gått med överskott bortsett från 2020 då extraordinära åtgärder sjösattes för att möta coronapandemin.

Utöver ersättningarna som utbetalas från den allmänna sjukförsäkringen sker också betydande utbetalningar från försäkringar som har till syfte att komplettera den allmänna försäkringen. Merparten av ersättningsbeloppen utbetalas från de kollektivavtalade sjukförsäkringsförmånerna eller motsvarande försäkringar som har tecknats av arbetsgivarna för de anställda. Därutöver tillkommer de sjukförsäkringar som anställda och företagare har tecknat hos privata försäkringsbolag, antingen i form av grupp- eller individuell försäkring. Dessutom utbetalas också betydande belopp från de så kallade premiebefrielseförsäkringarna som betalar tjänstepensionspremien när anställda är sjuka. Sammantaget uppskattar vi att utbetalningarna från de kollektivavtalade och individuellt tecknade försäkringarna till minst 16 miljarder kronor under 2020. Tillsammans med den allmänna sjukförsäkringen uppgår den totala försäkringsersättningen till 103 miljarder kronor. Tillfogar vi även arbetsgivarnas kostnader för sjuklöneperioden under de första 14 sjukdagarna, som uppgick till drygt 35 miljarder kronor under 2020, uppgick slutnotan för ersättningen till löntagare vid sjukdom till 143 miljarder kronor. Det betyder att knappt två tredjedelar av sjukfrånvarons ersättningskostnader är försäkrade via det offentliga systemet och en fjärdedel är helt oförsäkrad.

Kännedomen om hur sjukförsäkringen finansieras är mycket låg hos den yrkesverksamma befolkningen. I vår intervjuundersökning var det endast sex procent som kände till att finansieringen sker via arbetsgivaravgifterna. En klar majoritet tror att finansieringen sker via både avgifter och skatter, 64 procent, medan 29 procent tror att det sker via skatter. Två tredjedelar av de yrkesverksamma underskattar hur mycket en genomsnittslöntagare betalar för sjukförsäkringen per år. Hälften av dessa tror att genomsnittslöntagare betalar upp till 10 000 kronor per år, medan den faktiska avgiftskostnaden uppgår till drygt 16 200 kronor per år  Ett pris som två av tre yrkesverksamma tycker är rimligt med tanke på sjukförsäkringens ersättningsnivåer och villkor. En av fyra tycker däremot att avgiften ska sänkas och knappt en av tio tycker att den ska höjas. 

- Rätten till ersättning vid sjukdom är kopplad till att vi betalar vår sjukförsäkringsavgift som ingår i arbetsgivaravgifterna som sjukförsäkringsavgift. Det är inget skattefinansierat bidrag.  Avgiftsskyldigheten är en central princip som har gällt sedan de frivilliga sjukkassorna vid förra sekelskiftet. Sedan ett par decennier har statsmakten medvetet brutit mot denna intention som även kommer till uttryck i lagstiftningen som reglerar nivåerna för avgifterna. Detta har fått två allvarliga konsekvenser. Dels har löntagarna idag en oerhört låg kännedom avgifternas koppling till försäkringens finansiering. Dels betraktar statsmakten avgifterna som en dold skatteintäkt som fritt kan användas till andra åtaganden som egentligen ska finansieras av de vanliga skatteintäkterna, utan hänsyn till lagstiften. När regering och riksdag ignorerar att sätta rätt avgift för att finansiera sjukförsäkringen uppkommer underskott som vid flera tillfällen också har användats som ett svepskäl för att göra besparingar i försäkringen, utan för att den skull minska den totala nivån på arbetsgivaravgifterna sänkts för att motsvarande de lägre kostnaderna. Därmed minskas kostnaderna för sjukförsäkringen samtidigt ökar statens överskott, säger Håkan Svärdman Samhällspolitisk chef och fortsätter:

-Det är för mig ett mysterium att detta har fått pågå i decennier utan ansvariga statsråd har blivit KU-anmälda, när det i andra fall räcker med att uttala sin förkärlek för gruvor.   Om staten efterlevde gällande lagstiftning för socialavgifterna och återställde den allmänna löneavgiften till sin ursprungliga nivå skulle arbetsgivaravgifterna kunna sänkas från 31,42 till 22,31 procent. På 2020 års totala lönesumma motsvarar en sådan sänkning cirka 180 miljarder kronor. För en genomsnittslöntagare skulle sänkningen kunna innebära en höjning av månadslönen före skatt med drygt 2 700 kronor.

Läs rapporten i sin helhet