HÖG EXAMENSÅLDER GER LÄGRE PENSION

Över 1 800 kronor i månaden behöver den genomsnittliga nyexaminerade akademikern pensionsspara under hela karriären, för att nå sin önskade pensionsnivå.

 

Anledningen till detta är att allt fler unga väljer att studera senare i livet, vilket får stor effekt på den framtida pensionen. Det visar en ny rapport från Skandia som har kartlagt den förväntade pensionen för dagens unga akademiker.  

Enligt OECD är svenska studenter bland de äldsta i Europa när de tar examen, något som även SCB bekräftar; en trend pekar på att allt fler unga tar längre tid på sig med sina universitetsstudier.
 
Skandias rapport Akademikernotan visar att den generella etableringsåldern för de sju yrkesgrupper som studerats är 26 år. Det är exempelvis tre år senare än för de typfall som Pensionsmyndigheten vanligtvis använder för att räkna ut förväntade utfall från pensionssystemet. 
 
- Sverige behöver välutbildad arbetskraft och utbildning är för många positivt för karriären och därmed också pensionerna, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i ett pressmeddelande. Många väntar dock för länge med att ta examen. Vår rapport visar att det finns en pensionskostnad om man kommer igång för sent med karriären. Den som inte sparar på egen hand för att kompensera för detta kan istället behöva jobba förbi sin 70-årsdag för att bli nöjd med pensionen.

TUSEN­TALS KRONOR ATT VINNA PÅ TIDIG ETABLE­RING

I rapporten Akademikernotan studeras hur stora pensionsskillnaderna kan bli mellan de som kommer ut i arbetslivet efter avslutade akademiska studier tidigt respektive sent. Den som etablerar sig vid den generella etableringsåldern i rapporten, 26 år, tappar i genomsnitt cirka 2 800 kronor i pension per månad, jämfört med dem som har tidig etableringsålder. 
 
- För både samhället och den enskilda individen finns mycket att tjäna på att försöka få ned examensåldrarna för kommande generationer av akademiker, säger Mattias Munter. 
 
I rapporten presenteras även uträkningar som visar hur mycket dagens nyexaminerade akademiker skulle behöva pensionsspara varje månad för att få 80 procent av sin slutlön i pension. En tidigare opinionsundersökning har visat att en kompensationsgrad på 80 procent av slutlönen är det de flesta anger som önskad pensionsnivå.