Hoppa till huvudinnehållet

Pensionsgruppens förslag urholkar livsinkomstprincipen

Prestationen ska värderas under arbetslivet, inte när åldersförsvagningen slår till.

Håkan Svärdman

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef

Pensionsgruppen, som består av ledamöter från riksdagspartierna C, KD,L, M, MP och S, har till uppgift att serva och vårda 1994-årspensionsöverenskommelse som ligger till grund för dagens allmänna system. Förra vintern kom de överens om en uppgradering av systemet som sammanfattades i nio punkter. Listan toppas av förslag som är tänkt att stärka grundskyddet i pensionssystemet, det vill säga garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstödet. Gruppen är samtidigt noga med att understryka att det även fortsättningsvis ska vara lönsamt att arbeta ihop sin pension jämfört med att få hela sin försörjning från grundskyddet. Någon månad efter publiceringen av överenskommelsen kom ett mer utarbetat förslag hur detta skulle gå till.

Förutom en höjning av den ordinarie garantipensionen med 200 kronor per månad, som även fortsättningsvis inkomstprövas mot inkomstpensionen, föreslogs ett garantipensionstillägg på 700 kronor per månad för ogifta, och 200 kronor per månad för gifta, som inkomstprövas mot tjänstepension och nettokapitalinkomst. Dessutom vill de göra det möjligt att få högre garantipension genom att skjuta upp uttaget ett eller flera år. I likhet med inkomstpensionen ska den uppskjutna garantipensionen beräknas med hänsyn till den förväntade livslängden för individens årskull, det så kallade delningstalet. Även denna variant av garantipension ska enbart inkomstprövas mot inkomstpensionen.

Hyrestaket i bostadstillägget föreslås höjas från 5 600 till 7 000 kronor per månad, vilket skulle höja det maximala bostadstillägget från 5 560 till 6 198 kronor per månad. När det gäller individer med äldreförsörjningsstöd vill man uppmuntra de att arbeta efter 65 år genom att föreslå ett fribelopp för arbetsinkomster upp till 24 000 kronor per år som inte ska ingå i inkomstprövningen av stödet.

Dessa förslag har Pensionsgruppen processat under det senaste året och i går fick vi besked om att de är överens om en generell höjning av garantipensionen med 200 kr/år, höjning av taket för bostadstillägget till 7000 kr/mån och ett fribelopp på 24 000 kr/år för personer med äldreförsörjningsstöd. Besked om garantipensionstillägg och uppskjuten garantipension väntas senare under våren.

Pensionsgruppens ambition att åstadkomma en förstärkning av grundskyddet i pensionssystemet samtidigt som arbetets och inkomstens betydelse för pensionen ska bibehållas är vällovlig, men i praktiken en omöjlighet inom ramen för dagens allmänna pensionssystem. Vi befinner oss redan i en situation där skillnaden i pension mellan personer som arbetat heltid ett helt yrkesliv ofta inte får mer än 1 000 – 2 000 kronor mer per månad jämfört med någon som inte alls har arbetat. En skillnad som skulle krympa ännu mer av Pensionsgruppens förslag till höjningarna av garantipensionen och bostadstillägget. 

En annan principiell invändning som kan riktas mot Pensionsgruppens förslag till förändringar av garantipensionen och äldreförsörjningsstödet är att de bortser från att grundskyddet är tänkt att vara likvärdigt för alla som vid en viss ålder saknar en egen tillräcklig försörjningsförmåga. Istället riskerar Pensionsgruppen föra in ett mått av prestationsrättvisa där ersättningen höjs för de personer som har kapacitet att arbeta efter åldersgränsen för garantipensionen. Ska prestation värderas högre inom pensionssystemet bör det rimligen ske före åldersgränsen för garantipension och inte i ett skede i livet där utsikterna för att behålla eller hitta ett nytt arbete minskar kraftigt samtidigt som åldersförsvagningen tilltar.

Håkan Svärdman