Hoppa till huvudinnehållet

Håkan Svärdman, Samhällspolitisk chef Forena

Publicerad

Fackens inkomstförsäkring kan innehålla en kostnadsbomb

Därför bör regeringen och samarbetspartierna redan nu planera för att senarelägga eller avstå från att återställa a-kassan, skriver Forenas Håkan Svärdman.

Sjukdom och arbetslöshet omger oss i dessa tider. Risken är överhängande att vi ska drabbas av båda olyckorna, men att bedöma hur stor risken är för att eländet ska slå till skiljer sig högst väsentligt åt.

Sjukdomsrisken är vanligtvis enkel att uppskatta. På basis av statisk om löner, sjukfrånvaro och hälsa kan risken med relativ god precision prickas in. Därför kan sjukförsäkringar lätt utvecklas och prissättas. Att pricka in tillfället när arbetslösheten kraftigt stiger är i praktiken omöjligt. Det är den starkaste förklaringen till varför försäkringsbranschen, vare sig i Sverige eller internationellt, inte försäkrar hela inkomstförlustrisken som uppstår vid arbetslöshet. Det är först under 2000-talet som branschen, ofta tillsammans med fackförbunden, började erbjuda så kallade inkomstförsäkringar som kompletterar den statliga arbetslöshetsförsäkringen.

I dagsläget är det 39 av Sveriges 51 fackförbund som har en inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet. Det betyder att drygt 2,6 miljoner yrkesverksamma har en sådan försäkring, vilket motsvarar 56 procent av alla anställda och 72 procent av alla som är medlemmar hos a-kassorna. För både facken och våra medlemmar har inkomstförsäkringen blivit allt viktigare. För facken är det en av de viktigaste rekryteringsverktygen och för medlemmarna är det en nödvändighet för att garantera en rimlig inkomststandard vid arbetslöshet.

Den statliga a-kassan, som under lång tid har urholkats, är långt ifrån tillräcklig för vanliga löntagare. Det blev uppenbart när coronaviruset fick världsekonomin i gungning. Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna var snabba med lagförslag som reparerade a-kassan för att härigenom dämpa krisens verkningar, både för enskilda individer och samhällsekonomin. Bland annat höjdes dagersättningen under de första 100 arbetslöshetsdagarna från 910 till 1 200 kronor och grundersättningen från 365 till 510 kronor per dag. Detta gäller från och med den 1 mars i år till den 3 januari 2021. Det betyder emellertid att tiotusentals personer, som blev arbetslösa i mars och i början av april, kommer att få sin a-kassa sänkt från 1 200 kronor till 760 kronor per dag i juli ifall de fortfarande är arbetslösa. En risk som är överhängande. Därför föreslår nu regeringen och samarbetspartierna att ersättning från dag 101 och framåt ska höjas från 760 kronor till 1 000 kronor. Höjningen är tänkt att gälla från den 29 juni 2020 till den 3 januari 2021. 

Förbättringarna av a-kassan kommer de närmaste halvåret innebära att kostnaderna för fackens inkomstförsäkringar dämpas eller till och med minskar, tack vare att dagersättningen höjts och allt fler får en a-kassa som motsvarar 80 procent av deras tidigare inkomst. Efter årsskiftet kan en kostnadsbomb brisera. Dels på grund av att a-kassans villkor och ersättningsnivåer kan förväntas återställas när arbetslösheten sjunker. Dels kommer många av fackens nya medlemmar ha kvalificerat sig för inkomstförsäkringen under våren 2021. Ökade kostnader i kombination med premier för inkomstförsäkringarna som är beräknade för en coronafri vardag och en relativt låg arbetslöshet, kan tvinga facken till villkorsförändringar, höjd medlemsavgift och i värsta fall att avveckla försäkringen. Det skadar givetvis medlemmarna hårdast, men även svensk ekonomi när hundratusentals måste leva på mellan 12 000 till 14 000 kronor per månad, vilket ordinarie a-kassa ger. Därför bör regeringen och samarbetspartierna redan nu planera för att senarelägga eller allra helst avstå från att återställa a-kassan.

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef Forena