Vissel­blåsar­lagen

En visselblåsare kan vara en anställd som informerar företagets ledning, myndighet eller massmedia om missförhållanden på arbetsplatsen.

Lagbok

Det kan också vara någon som sökt jobb på företaget eller som praktiserar på företaget. Lagen skyddar visselblåsare mot negativa konsekvenser av att ha informerat om missförhållanden.

Det är inte alla situationer som ger skydd enligt visselblåsarlagen. För att ha skydd som visselblåsare krävs att det finns ett allmänintresse av att information om missförhållandet kommer fram. Du kan också ha skydd som visselblåsare om missförhållandet handlar om att någon eller några inom företaget bryter mot vissa EU-rättsliga regelverk – till exempel vissa finansmarknadsregler.

Typiska missförhållanden som omfattas av lagen är korruption, penningtvätt och andra allvarliga missförhållanden. Huruvida det enskilda fallet omfattas är dock alltid en bedömning från fall till fall och huvudregeln är att det behöver finnas ett allmänintresse av att informationen kommer fram.

Enligt lagen har en anställd som rapporterar om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet – det vill säga avslöjar oegentligheter – skydd mot repressalier. Arbetsgivaren får alltså inte bestraffa en visselblåsare. Avsked, uppsägning, omplacering, utebliven löneökning är exempel på förbjudna repressalier som kan resultera i skadeståndsansvar för arbetsgivaren.  

Det krävs all­varliga miss­för­hållanden

Lagen gäller för alla arbetsplatser och för alla anställda. För att du som anställd ska omfattas av lagens skydd krävs dock att det du rapporterar om utgörs av ett missförhållande av det allvarligare slaget. Det räcker inte med allmänt missnöje med verksamheten, ledarskapet eller arbetsmiljön. Det är inte heller lämpligt att rapportera om känsliga personalfrågor kopplade till enstaka individer. Exempel på missförhållanden av allvarligare karaktär är skattebrott, brott mot dataskydd- eller konkurrensregler. Andra oetiska förhållanden kan också utgöra allvarliga missförhållanden, såsom att säkerhetsföreskrifter inte följs eller att anställda blir beordrade att utföra arbete som är förenat med risk för liv eller hälsa.

Slå internt eller externt larm

En arbetstagare som vill slå larm ska i första hand göra det internt i arbetsgivarens rapporteringskanal. Alla arbetsgivare med fler än 50 anställda är skyldiga att inrätta en rapporteringskanal för visselblåsning. Om larmet inte resulterar i någon förändring har visselblåsaren möjlighet att i stället så larm externt, det vill säga vända sig till en myndighet. I tredje hand finns även möjlighet att slå larm genom offentliggörande, det vill säga vända sig till media, politiker eller fackförbund m.fl. Oavsett till vem arbetstagaren slår larm måste arbetstagaren ha skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena är sann vid tiden för visselblåsningen.

Arbetsgivaren är skyldig att ha rutiner för hantering av visselblåsning och informera de anställda om vilka rutiner som gäller. Som visselblåsare ska man kunna lämna information både skriftligt och muntligt. Om visselblåsaren begär ett möte ska detta äga rum inom skälig tid. Om visselblåsningen sker via arbetsgivarens rapporteringskanal ska rapporten hanteras på visst sätt och visselblåsaren har rätt till återkoppling för att få veta vilka åtgärder som vidtagits.

Vid brott mot finans­marknads­regler

I vissa fall finns möjlighet att slå larm externt utan att först ha rapporterat internt till arbetsgivaren. Detta gäller om någon i arbetsgivarens verksamhet bryter mot EU-regler på vissa områden eller bryter mot svenska regler som härrör från dessa EU-regler. Ett sådant område är finansmarknaden och flertalet av de regelverk som styr försäkringsbranschen.

Finansinspektionen är ansvarig myndighet för försäkringsbranschen och en av flera myndigheter som inrättat en extern rapporteringskanal för missförhållanden inom sitt område. I praktiken innebär det att du som anställd i försäkringsbranschen kan ha möjlighet att vända dig direkt till Finansinspektionen om någon hos arbetsgivaren bryter mot finansmarknadsregler. Instruktioner om hur du kan gå till väga för att slå larm till Finansinspektionen samt information om anonymitet och sekretess finner du här.

Forenas personuppgiftspolicy gäller inte när du klickar på länken eftersom du kommer till en extern webbplats.

Anmälan till insure­sec/swed­sec

En anmälan om försäkringsförmedlares eller licenshavares regelöverträdelser till InsureSec eller SwedSec är inte en visselblåsning.

Kontakta oss

Som medlem bör du alltid kontakta Forena för rådgivning och bedömning om du överväger att slå larm. Forenas rådgivare når du via telefon 08-791 17 70.

För e-post eller kontaktformulär, klicka här.