Det pratas mycket om Unionen och ”märket” för löner just nu – varför det?
När det är dags för avtalsrörelser i Sverige är industrisektorn av tradition först ut och ”märket” är den procentuella löneökning som parterna inom industrin förhandlat fram för sina kollektivavtal.
”Märket” utgör sedan ett riktmärke som andra branscher förhåller sig till när de förhandlar om sina egna löneökningar. Så har det varit sedan 1997 då den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn förhandlade fram ett avtal för samarbete, det så kallade Industriavtalet. Unionen är ett av flera fackförbund inom industrisektorn.
Vad blir ”märket” i år?
Vad märket inom industrin blir i år vet man ännu inte, men industrifacken har i de inledande förhandlingarna begärt 4,4% i löneökningar för 2023 och förhandlingarna pågår för fullt.
Påverkar ”märket” löneökningarna i vår bransch och vad jag kan tänkas få i lönejustering?
På ett sätt gör det ju det. Forena tycker att industrifackens lönekrav i årets lönerörelse är rimlig och yrkar därför på löneökningar i nivå med märket. Men i försäkringsbranschen tillämpar vi lokal lönebildning och siffran på din arbetsplats förhandlas fram av arbetsgivaren och ditt lokala fack.
På individuell nivå är det din prestation som ska avgöra vad du får i lönekuvertet – inte märket.
Hur kan Forena tycka ”märket” är bra, när inflationen är mycket högre än så?
Inflationen är mycket riktigt hög och kostnaderna skjuter i höjden. Det påverkat de anställda i form av till exempel stigande priser på mat, el och drivmedel, men även arbetsgivarna har fått ökade kostnader på grund av inflationen. Vår ingång i denna avtalsrörelse är att båda parter behöver ta extra ansvar och med det i åtanke tycker vi att industrifackens krav på 4,4 procent är rimligt. Den siffran motsvarar en högre löneökningstakt än vad vi haft på flera år i Sverige, vilket Sveriges arbetstagare behöver. Den motsvarar dock inte den höga inflationen, men om kraven skulle vara högre finns det risk att för Sverige hamnar i en inflationsspiral som kan förvärra den redan tuffa situationen. Detta vill varken vi eller andra fackförbund bidra till.
De nya lönerna ska gälla från 1 april, men de centrala förhandlingarna har ju just startat. Vad händer med våra lönejusteringar om förhandlingarna dra ut på tiden?
Forena förhandlar för bästa möjliga avtal – både lokalt och centralt - för våra medlemmar. Drar förhandlingarna ut på tiden beror det på att parterna har olika åsikter och att förhandlingarna kärvar. Lönedialogerna startar så snart förhandlingarna är klara. Om din lönedialog dröjer kan det kännas tråkigt, men du förlorar inga pengar på det eftersom den nya lönen justeras retroaktiv från 1 april 2023.
Mitt lokala fack säger att jag inte kan ha min lönedialog än. Varför?
Utgångspunkten i Forenas löneavtal är att det är arbetsgivarna och facket lokalt som har bäst förutsättningar att komma överens och hantera detaljerna i lönesättningen på den egna arbetsplatsen. Men det centrala avtalet behöver vara i mål eftersom det utgör en stabil grund för de lokala avtalen och för förhandlingarna där.
Dessutom kan det vara tryggt för dig som anställd att veta, att om de lokala förhandlingarna kärvar så finns det bra överenskommelser om lön och löneutveckling i det centrala avtalet att falla tillbaka på. Denna ”stödlösning” förhandlar Forena om centralt och för att den ska bli så bra som möjligt kan inte de lokala förhandlingarna gå före.
Har vi inte individuell lönesättning i branschen?
Jo – i försäkringsbranschen och i vårt avtal tillämpas individuell lönesättning. Det innebär att det inte finns någon förutbestämd siffra, utan att individuella löner ska baseras på vad som beslutas i det lokala löneavtalet och den enskildes prestation. I vårt centrala avtal har vi dock en stödlösning – för de fall att de lokala parterna inte kan komma överens.