Riskbedömningar på arbetsplatsen ska göras kontinuerligt, som en naturlig del av verksamheten, och före en förändring i verksamheten. Ansvaret för att de genomförs och följs upp ligger hos arbetsgivaren, men ska alltid göras tillsammans med arbetsmiljöombud.
Kontinuerlig riskbedömning
Riskbedömningar ska göras kontinuerligt, som en naturlig del av verksamheten. Sådana riskbedömningar kan till exempel vara att titta på vad som händer om någon på arbetsplatsen blir sjuk en längre tid.
Det kan också handla om att titta på risker i den fysiska arbetsmiljön. Olika gränsvärden när det gäller den fysiska arbetsmiljön finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Forenas personuppgiftspolicy gäller inte när du klickar på länken eftersom du kommer till en extern webbplats.
Görs bedömningen att det finns risker, ska det upprättas en handlingsplan. I den ska det framgå vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra det.
Riskbedömning vid förändringar
När arbetsgivaren planerar en förändring i verksamheten, ändras också förutsättningarna på arbetsplatsen. Därför måste det göras en särskild riskbedömning utifrån förslaget om förändringen. Riskbedömningen ska beskriva hur det blir när förändringen är genomförd – vilken är förändringen, var görs den och vilka berörs av den. Finns det risk för att förändringen kan leda till ohälsa? I så fall, hur ska det förebyggas? Det ni kommer fram till kanske leder till att ändringsförslaget måste göras om.
Ombyggnation och omorganisation är exempel på förändringar där det först måste göras en riskbedömning. Eftersom ombyggnation och omorganisation räknas som betydande förändringar på arbetsplatsen, ska förändringen föregås av medbestämmandeförhandling. En riskbedömning är ett bra underlag inför förhandlingen.